Effektpyramiden

Effektpyramiden bygger på kända och enkla metoder för att se nytta, mål och intressenter på ett helt nytt sätt. Pyramiden gör lika stor nytta när man tror att man har full koll på sina agila process, som när allt känns kaotiskt i uppstarten av projektet. Den leder verksamheten ett steg närmare organisationens mål.

Effektpyramiden hjälper till att:

• definiera effektmål
• avgränsa projekt
• prioritera aktiviteter
• kommunicera förändringsarbete
• synliggöra vision
• ta fram gemensam målbild 

 

Sorry, this content can only be visible if Functional Cookies are accepted. Please go to the Cookie Settings and change your preferences.

 

Få svaren du behöver

I sin enklaste form ger Effektpyramiden svar på de viktigaste frågorna:

Varför? Projektets övergripande syfte, mätbara effektmål
Vem? Målgrupper, användaren
Vad? Användarens behov, som uppfyller effektmålen
Hur? Lösningar på användarens behov

På varje fråga väljer man ut ett antal svar, som alla har koppling uppåt i pyramiden. Ett syfte, 3-5 effektmål, 5-7 målgrupper, 1-10 behov per målgrupp (om flera målgrupper har samma behov slås de ihop). Här kan man prioritera såväl effektmål, som målgrupper och behov.

Sedan fasar man över mot utförarna; till exempel interaktionsdesigner, utvecklare. De föreslår lösningar. Man vandrar upp och ner i Effektpyramiden, tills alla prioriterade krav kan formuleras som user stories:

Som målgrupp [chaufför] har jag behovet [att köra tryggt] genom att använda lösningen [dubbdäck] för att uppnå effektmålet [säker resa] som stöttar syftet [alla åker kollektivt].

En effektiv pyramid

Effektpyramiden har sitt ursprung ur Effektkartläggning, men skiljer sig på två sätt från en traditionell Effektkarta. Medan Effektkartan har formen av en centrerad tankekarta (mindmap) har Effektpyramiden en tydlig hierarki. I toppen finns det övergripande syftet och i botten ligger lösningsförslagen. Olika intressenter bidrar olika mycket till de olika delarna.

Ofta är ledningsgrupper mest intresserade av toppen och utvecklare mest fokuserade på hur lösningen ser ut. Mellan syfte och lösning finns målgrupperna och deras behov. Här är också den andra skillnaden. Effektkartan har ett större fokus på observerade beteenden hos användarna, medan Effektpyramiden utgår från hypoteser. Med användarexperter som effektledare och med möjligheten att senare involvera användare under den agila utvecklingen visualiserar Effektpyramiden mycket snabbt och pragmatiskt en bra bild av situationen.

Ett konkreta kundexempel

Ett företag inom e-handelsbranschen har problem med sin gamla webb: den träffar inte målgruppen, den syns inte på Google, användarna har problem med sökfunktionen, konverteringen är för låg. Ledningen beslutar att upphandla ny e-handelswebb. För att kunna jämföra leverantörer och bygga den optimala lösningen tas en Effektpyramid fram. Med denna samt en kundresa och en prototyp blir valet av leverantör och starten av utvecklingen en kickstart och med rätt fokus, styrd mot effekt!

Inom en stor myndighet, med ett hundratal utvecklare i IT-avdelningen, kommer det in krav och beställningar av nya system från hela verksamheten. Parterna pratar tyvärr inte samma språk, trots PM3 och liknande metoder. IT-chefen mäktar inte med, trots att det finns en beställningsprocess. Beställningarna saknar ofta övergripande syfte och målgruppsanalys, vilket gör det svårt för IT-avdelningen att förstå vad som behöver göras. Att köpa in ett verktyg är inte alltid rätt, är då beslutet att utveckla själv rätt? Förvirringen är total. När beställningarna innehåller aktiviteter, lösningsförslag, och spridda behov är det dags att ta in Effektpyramiden. Alla beställningar av nya projekt måste nu passera effektledarna. De coachar verksamheten. Effektpyramiden finns med som en naturlig del i beställningsprocessen.

Full fart framåt

Vill du komma igång och nyttja Effektpyramiden? Rivstarta ditt projekt med vårt Effektpyramiden Kickstart-erbjudande.